22 februari 2022 Utbildningar | Digitalisering

Förbättrad digital infrastruktur är ett måste för livslångt lärande

För att öka förutsättningarna för livslångt lärande och kompetensförsörjning behövs en rad åtgärder. En viktig del är att förbättra och sammanlänka infrastrukturen inom utbildningsväsendet.
– Samverkan på en nationell nivå är en förutsättning för att det ska fungera, säger Carl Heath, senior forskare på RISE.

Dagens arbetsmarknad präglas av att många arbetsgivare har problem att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Att något behöver göras för att förbättra förutsättningarna för lärande och att rekrytera kompetens är uppenbart. Därför har också regeringen tillsatt ett samverkansprogram för livslångt lärande och kompetensförsörjning där aktörer med anknytning till området ingår.

Ett viktigt arbete inom samverkansprogrammet är en översyn av infrastrukturen för livslångt lärande och att ta fram förslag på hur den kan förbättras. En utmaning då området spänner över tre departement, en rad myndigheter, ett stort utbildningsväsende samt näringsliv och offentlig sektor.

– Det är ett arbete som förutsätter väldigt många olika perspektiv och dimensioner. Ska man förbättra och utveckla förutsättningarna i ett område som är så brett och har sån stor grad av komplexitet, då är samverkan på en nationell nivå en förutsättning för att det ska fungera, säger Carl Heath, senior forskare på RISE och en av programmets ledamöter med fokus på infrastruktur.

Informationen delas inte vilket försvårar matchning

Ett viktigt delarbete är den digitala infrastrukturen. Idag är ett av problemen att mycket av den information som finns och skapas inte delas mellan olika aktörer vilket försvårar matchningen mellan tjänster och utbildningar med individen och dennes meriter.

Gregory Golding, chef för arbetsförmedlingens satsning Jobtech, och också han ledamot i samverkansprogrammet, förklarar det som att informationen är sorterad i olika ”stuprör” utan koppling till varandra.

– En kommun eller region har till exempel koll på sitt område men utifrån ett infrastrukturellt perspektiv är syftet att länka ihop de här olika stuprören och skapa en tvärfunktionalitet när det gäller data, säger han och fortsätter:

– Det handlar om att hitta förutsättningar och möjligheter att tillgängliggöra data oavsett var datan finns och att göra den sökbar och klassificerad.

Det behövs ett ekosystem för data kopplat till livslångt lärande och kompetensförsörjning

Att skapa ett eget ekosystem för data kopplat till livslångt lärande och kompetensförsörjning kan förhoppningsvis också förändra en bransch där mycket är som det alltid har varit. För sanningen är att trots digitaliseringen och vårt moderna samhälle sker fortfarande en stor del av all rekrytering genom personliga kontakter. Med ett mer anpassat system kan även personer utan ett stort kontaktnät eller de som har passande personliga egenskaper men kanske saknar någon kortare utbildning också bli utvalda för ett aktuellt jobb.

– Som individ vill man bli sedd för den man är. Man ska kunna få förslag och vägledning genom system som är mer mänskliga men ändå digitala. Ett system som tar hänsyn till individens profil och som kan komma med förslag, ”vi ser att din profil gör dig lämpad för de här yrkesområdena, men om du skulle stärka upp de här kompetenserna så skulle de här möjligheterna också kunna öppnas”, säger Gregory Golding.

Gemensam begreppsstruktur är en pusselbit

Men för att skapa ett sånt system behövs också en gemensam begreppsstruktur. Idag är det inte ovanligt att yrken eller utbildningar som liknar varandra kan beskrivas på olika sätt beroende på arbetsgivare eller utbildningsanordnare.

– Det är en stor utmaning att utifrån ett dataperspektiv skapa en gemensam begreppsstruktur och klassificering av data som gör att datan kan länkas ihop och att den går att hitta oavsett var den finns, säger Gregory Golding.

Ytterligare en del i skapandet av en mer sammanhållen digital infrastruktur är att varje individ ska ha en större kontroll över sin egen data som ofta finns utspridd på en rad olika myndigheter och skolor.

– Vi jobbar med en process som skulle göra det lättare för individen att ha insyn och kontroll över var datan finns, hur den hämtas och hur den lämnas vidare på ett säkert och tryggt sätt, säger Gregory Golding.

Att kunna synliggöra kompetens är viktigt

Förutom en översyn av infrastrukturen inom livslångt lärande och kompetensförsörjning pågår också arbetet med att förbättra hur kompetens synliggörs och presenteras. Där har arbetet med det som kallas för mikromeriter kommit längst.

– Mikromeriter eller delkvalifikationer är en ny modell för att värdera kortare utbildningar eller lärandeinsatser. Om man bryter ner en längre kvalifikation eller utbildning i mindre delar, då kan man säga att det är en mikromerit, säger Pär Skoglund, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen och ordförande för en arbetsgrupp inom i samverkansprogrammet med fokus på att synliggöra kompetens och behov.

Allt fler går kortare utbildningar

Kortare utbildningar har ökat och den utvecklingen kommer fortsätta. Därför behövs också ett system som fångar upp dem.

– Problemet är just alla de här kortare utbildningarna, det är svårt att bedöma värdet av dem och det finns inget system för det. Det är där mikromeriterna kommer in som ett sätt att paketera och göra det mer legitimt och få in det i utbildningssystemet och kvalifikationssystemet, säger Pär Skoglund.

Dessutom utforskar arbetsgruppen hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas. Enligt Pär Skoglund behöver individens möjlighet att få karriärvägledning förbättras. Idag kan det vara svårt för dem som har behov av vägledning att få ett kvalitativt och oberoende vägledningsstöd.

– Det är svårt för en enskild att hitta ett neutralt stöd som utgår från individens behov. Det är ofta styrt till specifika områden. Där tittar vi på hur man kan förbättra vägledningen digitalt, säger han.

Genom att dela information skapas förbättringar både för individen och samhället

En förbättrad infrastruktur och ett ökat flöde av information skulle innebära en rad förbättringar, både för individen, arbetsgivare och samhället i stort. Gregory Golding ger pandemin som exempel där anställda inom flygbranschen efter en kortare introduktionsutbildning gick in och stöttade inom vården. Han menar att det finns kompetenser inom många yrken som också skulle passa inom andra.

– Vi ser redan nu i tester att det finns enorma möjligheter att skapa en annan dynamik både för

individer och för arbetsgivare. Och även för utbildningsanordnare som får ett bättre underlag för hur de kan anpassa sina utbildningar efter det behov som finns på marknaden, säger han.

Kommentarer (0)

Skriv en kommentar