De statliga satsningarna på civilt försvar ska omsättas i konkreta åtgärder i kommunerna. Tillgång till el, vatten, livsmedel och andra kritiska resurser ska säkras med lösningar som fungerar i vardagen, i kris och vid höjd beredskap. Den 28 maj får du konkreta exempel och perspektiv som stärker era förutsättningar att omsätta beredskapsarbetet i praktiken.
Nytt ramavtal möter växande behov av reservkraft
Behovet av reservkraft ökar i takt med att kommuner stärker sin beredskap. Samtidigt handlar arbetet i allt högre grad om att gå från planering till att få lösningar på plats. Addas ramavtal för reservkraft är framtaget för att möta just det behovet - att omsätta krav på elberedskap till konkret förmåga i samhällsviktig verksamhet.
Arbetet med att säkra elförsörjningen vid störningar i elnätet är en central del av kommunernas beredskap. Ett längre elavbrott påverkar snabbt flera verksamheter.
– Behovet av reservkraft är stort och det pågår många satsningar hos upphandlande myndigheter. Vilken lösning som efterfrågas kan variera och behöver anpassas efter de behov och förutsättningar som finns, säger Rasmus Holmbom, kategoriansvarig inom energi på Adda.
Det innebär att arbetet sällan handlar om en enskild produkt, utan om att säkerställa att rätt lösning finns på rätt plats och fungerar när den behövs.
För många kommuner är utmaningen inte längre att identifiera behov, utan att omsätta dem i praktisk förmåga. Addas ramavtal för reservkraft kan användas för att säkra elförsörjningen vid elavbrott eller andra störningar i elnätet.
– Syftet är att ge upphandlande myndigheter tillgång till robust elberedskap för samhällsviktiga verksamheter, säger Rasmus.
Ett avtal med flexibilitet
Ramavtalet är utformat för att kunna möta olika typer av behov och förutsättningar.
Det omfattar standardiserade reservkraftverk i flera utföranden, både mobila och containerlösningar. Aggregaten finns i effektintervallen 11, 20, 100 och 350 kVa och kan beställas till fasta upphandlade priser. Samtidigt finns möjlighet att anpassa dessa efter specifika behov.
– Utöver de standardiserade aggregaten finns en flexibilitet som möjliggör anpassning eller köp av andra lösningar, till exempel stationära anläggningar, UPS eller batterilösningar, säger Rasmus.
Ramavtalet omfattar även rådgivning, service, drift och underhåll, delar som är viktiga för att lösningen ska fungera över tid.
Bygger på dialog med marknaden och kommunerna
Ramavtalet har upphandlats genom ett förhandlat förfarande, med ambitionen att ta tillvara erfarenheter från både leverantörer och beställare.
Arbetet har skett i dialog med tekniska specialister, beställargrupper och kommuner, inklusive de som deltagit i Energimyndighetens pilotprogram Robust kommun, samt med berörda myndigheter.
– Det har gett oss möjlighet att fånga olika perspektiv och säkerställa att avtalet möter faktiska behov i verksamheten, säger Rasmus.
Vill du få en fördjupad bild av hur reservkraft kan användas i praktiken och vad du behöver tänka på i genomförandet? Rasmus medverkar på vår digitala heldag Från planering till genomförande i kommunens beredskapsarbete, där han tillsammans med bland andra branschorganisationen Drivkraft Sverige lyfter robust energiförsörjning i praktiken med fokus på drivmedel och reservkraft.