Trygghetspunkter är lokala samlingsplatser som ger stöd till människor vid kriser, samhällsstörningar och i värsta fall krig. De kan förmedla information, erbjuda värme, vatten, el, och annan grundläggande service när det vanliga inte fungerar. För att fylla sin funktion krävs rätt utrustning på plats, och med rätt produkter är trygghetspunkter en stabil resurs i samhällets krisberedskap.
31 augusti 2026
Sju viktiga perspektiv på att planera och driva trygghetspunkter
Trygghetspunkter och särskilda samlingsplatser behöver kunna möta olika behov och fungera under skiftande förutsättningar. Vi har samlat sju viktiga delar att ha med i arbetet när ni planerar, etablerar och driver trygghetspunkter i kommunen.
Under vår digitala beredskapsdag gick Linnéa Nilsson, beredskapsstrateg på Adda, igenom vad som är viktigt att tänka på för att få trygghetspunkter att fungera i praktiken och vilka av Addas avtal som kan vara relevanta i arbetet.
Utgå från era lokala behov
Det finns ingen lösning som passar alla. Befolkningsmängd, geografi, avstånd och tillgängliga lokaler påverkar både hur många trygghetspunkter som kan behövas och vilken kapacitet de behöver ha.
Ta avstamp i kommunens risk- och sårbarhetsanalys och kontinuitetsplanering. Fundera på vilka händelser ni behöver planera för, hur många människor ni kan behöva ta emot och var trygghetspunkterna bör finnas. Det ger en grund för att dimensionera verksamheten utifrån kommunens egna förutsättningar.
Relevant ramavtal från Adda: Säkerhetslösningar konsulter.
Planera för de basala behoven
Vad människor behöver på en trygghetspunkt beror på situationen och hur länge den pågår. Dricksvatten, värme, el, information och möjlighet att ladda telefoner kan vara centralt. Vid en längre störning kan även mat, hygien, vila och enklare sjukvårdsinsatser behöva hanteras.
Utgå från vilka funktioner trygghetspunkten ska kunna erbjuda och planera sedan för den utrustning och de förnödenheter som krävs för att upprätthålla dem.
Relevanta ramavtal från Adda: Reservkraft, Livsmedel krisberedskap, Hälso- och sjukvårdsmaterial och Hygienartiklar och städmaterial.
Planera för att förutsättningarna kan förändras
En trygghetspunkt kan behöva fungera under några timmar, flera dagar eller betydligt längre. Årstid och väder påverkar också förutsättningarna. Det som fungerar under sommaren är inte nödvändigtvis tillräckligt under en kall vinter.
Planera därför för en verksamhet som går att anpassa och skala upp. Ha också alternativ om den ordinarie platsen inte längre kan användas, exempelvis på grund av en förändrad hotbild.
Relevanta ramavtal från Adda: Järnhandelsvaror inklusive skyddsutrustning, Reservkraft, Eldningsprodukter och drivmedel i bulk.
Utgå från människorna som ska använda platsen
De som söker sig till en trygghetspunkt kommer att ha olika förutsättningar. Barn, äldre och personer med funktionsnedsättning är några av de grupper vars behov behöver finnas med redan när platsen planeras.
Tänk på såväl fysisk tillgänglighet som hur platsen utformas för att människor ska kunna känna sig trygga och få möjlighet till återhämtning. Det kan exempelvis handla om framkomlighet och tillgängliga toaletter, men också om att skapa utrymmen för vila eller aktiviteter för barn.
Relevanta avtal från Adda: Hälso- och sjukvårdsmaterial, Hygienartiklar och städmaterial och Lekmaterial.
Planera bemanning och ansvar tidigt
Det behöver vara tydligt vem som gör vad när trygghetspunkten ska öppnas och drivas. Vem transporterar och installerar utrustningen? Vem tar emot besökare och förmedlar information? Och vilka kompetenser behöver finnas på plats?
Förutom kommunens egen personal kan exempelvis frivilligorganisationer och trossamfund vara viktiga resurser. Planera också för uthållighet och hur personalen ska kunna avlösas om trygghetspunkten behöver vara öppen länge.
Förbered kommunikationen när det vanliga inte fungerar
En trygghetspunkt kan få en viktig roll för att förmedla information till invånarna. Samtidigt kan just de kommunikationskanaler som normalt används vara påverkade av samhällsstörningen.
Planera både för hur invånarna ska få veta var trygghetspunkten finns och för hur personalen på plats ska kommunicera med varandra och med kommunens ledning. Alternativa kommunikationsvägar behöver finnas om exempelvis mobilnät eller internet inte fungerar.
Relevanta avtal från Adda: AV-produkter och tjänster, Digitala enheter för arbetsplats och skola och Kontors- och skolmaterial samt datortillbehör.
Utbilda och öva
En genomarbetad plan är en viktig grund, men först när den prövas blir det tydligt hur den fungerar i praktiken. De som ska arbeta på trygghetspunkten behöver känna till sina roller och veta hur utrustningen ska användas.
Genom att utbilda och öva kan ni pröva om planeringen håller och upptäcka vad som behöver justeras innan trygghetspunkten faktiskt behöver öppna.
Se hela programpunkten
Vilken utrustning kan behövas på en trygghetspunkt? Och vilka av Addas ramavtal kan användas när planeringen ska omsättas i praktiken? Se Trygghetspunkter i praktiken – att etablera och driva särskilda samlingsplatser för fler konkreta råd och exempel.
Se inspelningen