Addas arbete mot välfärdsbrottslighet

I Sverige omsätter den offentliga upphandlingen omkring 900 miljarder kronor per år, en summa som kan dra till sig olämpliga aktörer. Välfärdsbrottslighet inom offentlig upphandling innebär att en eller flera olämpliga aktörer utnyttjar välfärdssystemet för egen vinning. Det är ett växande problem som drabbar både enskilda invidider och samhället i stort. Här har vi samlat relevant information, kunskap och tips inom ämnet.

Motverka arbetsplatskriminalitetchevron_right

Kontroller är en viktig del i arbetet för att minska arbetslivskriminalitet. Den här artikeln belyser hur upphandlande organisationer kan genomföra kontroller med hjälp av Addas ramavtal för gransknings- och rådgivningstjänster.

Experternas tips för ett lyckat uppföljningsarbetechevron_right

Denna artikel sammanfattar expertråd för hur upphandlande organisationer kan genomföra effektiva uppföljningar av avtal, med särskilt fokus på att upptäcka och förebygga oegentligheter såsom välfärdsbrottslighet, genom tidig planering, tydliga krav och löpande dialog med leverantörer.

Erik Slottner ser enorm potential i Addachevron_right

När civilminister Erik Slottner var på besök lyfte han den viktiga roll Adda spelar i att motverka välfärdsbrottsligheten, både genom upphandlingar och uppföljningar. I artikeln belyser även det viktiga arbetet med riskbedömningar under upphandlingsfasen.

Hemställan för att motverka välfärdsbrottslighet

Den 21 oktober 2024 skickade SKR och Adda en hemställan till regeringen med förslag på åtgärder för att bekämpa välfärdsbrottslighet i offentlig upphandling. Förslagen inkluderar förbättrad informationsdelning mellan myndigheter och upphandlande organisationer, samt skärpta regelverk för att utesluta oseriösa aktörer.

Läs mer och ta del av hemställan
Tips för säkrare upphandlingar

Åsa Edman, chefsjurist på Adda, tipsar om hur man kan genomföra säkrare upphandlingar:

  • Kontroll av anbudsgivare är viktigt. Lägg på ett riskperspektiv för att prioritera rätt. Vissa branscher är värre än andra och kräver mer omfattande kontroller.
  • De befintliga avtalen behöver följas upp. Både för att oseriösa aktörer ska veta att de inte kan lova runt och hålla tunt, och för att veta att kommuner och regioner får det de betalar för.
  • Formulera avtalen så att det finns tydliga grunder för hävning, exempelvis om leveransen är dålig eller helt uteblir. Extra viktigt är det om det finns människor med i bilden som far illa av att leverantören missköter sig.
  • Utöver att häva avtal går det även att arbeta med viten. Det ska också stå i avtalen att beställaren har rätt att följa upp och kontrollera att avtalet följs.
  • Det finns tjänster att köpa för att få hjälp med att motverka välfärdsbrottslighet och undersöka bolag. Det kan vara en idé för mindre kommuner som inte har någon stor upphandlingsorganisation att luta sig mot.

Informationen är hämtad från Dagens samhälle publicerat 6 maj. Läs hela artikeln (bakom betalvägg) 

Ramavtal inom uppföljning

Uppföljandekontroll inom socialtjänstenchevron_right

Ramavtalet omfattar uppföljning av hela socialtjänstens ansvarsområde, både de verksamheter som faller under Socialtjänstlagen (SoL) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Gransknings- och rådgivningstjänsterchevron_right

Ramavtalet är framtaget för att ge stöd i rådgivning och uppföljning inom avtalsefterlevnad och för motverka arbetslivskriminalitet.

Publicerad 2025-05-27 Uppdaterad 2025-05-28