Vi genomför tekniska förändringar på adda.se vilket kan medföra att vissa funktioner och tjänster är otillgängliga under dagen.

Vi använder cookies

På adda.se använder vi cookies (kakor) för att underlätta och förbättra din användning på vår webbplats. Cookies är en liten textfil som lagras på din dator, mobiltelefon, surfplatta eller annan enhet när du besöker adda.se. De finns för att förbättra webbplatsen för dig, till exempel för att kunna anpassa adda.se efter dina önskemål och val. 

Vilka cookies vill du tillåta?
Inställningar för cookies

Cookies som krävs för att webbplatsen ska fungera, till exempel sessions-ID som vårt webbhotell är beroende av.

Låter oss samla information om ditt besök på webbplatsen — till exempel vilken webbläsare du använder och eventuella kodfel du råkat ut för — med syfte att förbättra den.

Adda

17 juni 2020 Juridik | Krönika

Debattartikel: Ny tolkning av Coopservice-dom

Åsa Edman (chefsjurist) och Lotta Olsson (bolagsjurist) på SKL Kommentus har skrivit en debattartikel i Upphandling24 kopplat till Coopservice-domen om skyldigheten att ange takvolymer. ”Vi uppmuntrar alla ramavtalsintresserade att läsa Coopservice med inre marknadsglasögonen på. Vi tycker att de lite svårlästa domskälen blir betydligt mer logiska och begripliga då.”

news-icon

(Bild: Åsa Edman och Lotta Olsson, SKL Kommentus)

Flera svenska underrätter har tolkat EU-domstolens avgörande i Coopservice-målet om skyldigheten att ange takvolymer vid upphandling av ramavtal. Ofta hänvisas till att syftet med takvolymerna är att ge leverantörerna underlag för sina anbud. Vår uppfattning är att EU-domstolens syfte med att takvolymer är något helt annat, skriver Åsa Edman och Lotta Olsson.

Syftet med kravet på takvolymer

Syftet med kravet på takvolymer är i stället att upphandlande myndigheters inköp, som överskrider EU:s tröskelvärden, ska offentliggöras och bli föremål för effektiv konkurrens på den inre marknaden. Vad baserar vi det på? Jo, på EU-domstolens domskäl i Coopservice.

Låt oss gå igenom EU-domstolens svar på frågan om upphandlande myndigheter ska ange en takvolym vid ramavtalsupphandlingar.

  • Det äldre LOU-direktivets bestämmelser medför en skyldighet att göra en uppskattning av värdet och frekvensen av respektive efterföljande kontrakt.
  • I ramavtal med en leverantör och alla villkor fastställda (vilket ligger nära formen för kontrakt) har ramavtalet inte någon upphandlingsrättslig verkan när takvolym är nådd.
  • Öppenhetsprincipen och likabehandlingsprincipen medför en skyldighet att lämna insyn så att man kan kontrollera att principerna iakttas för att främja en sund och effektiv konkurrens mellan leverantörer som deltar i en upphandling. Därmed ska ramavtal på nytt konkurrensutsättas när takvolymen nåtts.
  • Ramavtalsinstrumentet ska inte kunna användas på ett otillbörligt sätt eller så att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids, vilket är grundläggande för en väl fungerande inre marknad.

Underlättar inte för anbudsgivare att lämna anbud

Argumenten syftar alltså inte till att underlätta för anbudsgivare att lämna anbud, menar Åsa Edman och Lotta Olsson. Det syftar till att leverantörer ska ha möjlighet att kontrollera att offentliga kontrakt konkurrensutsätts på rätt sätt så att de kan lämna anbud på lika villkor och ha samma möjligheter att delta i en sund konkurrensutsättning. Först då får vi en väl fungerande inre marknad.

Trots detta vill vi gärna ha sagt att det mycket väl kan vara affärsmässigt smart att ange både takvolymer och uppskattade volymer för att få så bra anbud som möjligt.

Åsa Edman
Chefsjurist
Lotta Olsson
Bolagsjurist

Läs hela debattartikeln i Upphandling24 här >>

Kommentarer (0)
Skriv en kommentar
Anlita en affärsrådgivare

Adda AffärsConcepts affärsrådgivare har spetskompetens inom upphandling till offentlig sektor och ger rådgivning till myndigheter, organisationer och andra företag som följer upphandlingslagstiftningen. Vi kombinerar affärsfokus med juridisk kompetens och hjälper dig göra lyckade affärer!

Kontakta oss så berättar vi mer