Vi använder cookies

På adda.se använder vi cookies (kakor) för att underlätta och förbättra din användning på vår webbplats. Cookies är en liten textfil som lagras på din dator, mobiltelefon, surfplatta eller annan enhet när du besöker adda.se. De finns för att förbättra webbplatsen för dig, till exempel för att kunna anpassa adda.se efter dina önskemål och val. 

Vilka cookies vill du tillåta?
Inställningar för cookies

Cookies som krävs för att webbplatsen ska fungera, till exempel sessions-ID som vårt webbhotell är beroende av.

Låter oss samla information om ditt besök på webbplatsen — till exempel vilken webbläsare du använder och eventuella kodfel du råkat ut för — med syfte att förbättra den.

Adda

4 oktober 2023 Lärande | Organisation | Utbildningar | Digitalisering | Innovation

Kompetens i fokus med Amanda Sundberg

Kommuner och regioner runt om i landet har stora utmaningar. I en snabbföränderlig och komplex värld är omställningsförmågan viktigare än någonsin. Ökad effektivitet och helt nya arbetssätt är avgörande för att fortsätta leverera välfärd av hög kvalitet. Men hur vet man att de förändringar man gör faktiskt är rätt?

Att ta fram väl underbyggda beslut och säkerställa att man får så mycket värde och nytta för den tid och pengar man lägger på en förändring kan låta enklare sagt än gjort. I den här intervjun delar Amanda Sundberg, analytiker på Inera och expert på nyttokalkylering delar med sig av sina insikter om hur nyttokalkylering kan vara ett verktyg och hur det kan gynna din organisation.

Hej Amanda! Kan du berätta kort om din bakgrund utifrån din expertis inom nyttokalkylering?

Jag är analytiker på Inera och arbetar med att utveckla vår metod för nyttokalkyler . Jag har varit med och tagit fram Addas digitala utbildning Nyttokalkylen. Jag har en bred akademisk bakgrund med bland annat mastersexamen i hälsoekonomi, policy och management vid Karolinska Institutet.

I hälsoekonomi ställer man hälsa mot kostnad för olika behandlingar och läkemedel. På liknande sätt behöver vi kunna ställa olika typer av effekter, och inte bara finansiell nytta, mot kostnader när det gäller nya arbetssätt och digitalisering. Det är förändringar som kostar mycket, men har stor potential att skapa nytta om det görs på rätt sätt.

Men vad är nyttokalkylering egentligen?

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) beskriver det på ett bra sätt: det handlar om att säkerställa att det man lägger tid och pengar på ska ge de resultat som behövs.

Nyttokalkylering är ett stöd när du ska göra prioriteringar och räkna på nyttan. Det är en del av nyttorealisering som är en process för att identifiera, specificera, planera, realisera och följa upp nyttor i såväl löpande verksamhet som i förändringsarbete.

Varför ska man göra nyttokalkyler?

Det är ett bra verktyg som kan användas före, under och efter:

  • Beslutsunderlag: ska vi verkligen investera i den här förändringen?
  • Stöd under genomförandet av förändringar: vilka är de viktigaste nyttorna och hur uppnår vid dem? Vad krävs för att nå dit? Vad behöver vi prioritera?
  • Uppföljning: vilka var nyttorna vi eftersträvade? Hur kan vi mäta och följa upp det? Vilka indikatorer ska vi använda, och vad säger de om nyttan?

Nyttokalkyler ger också en positiv och viktig bieffekt: organisationen får en gemensam bild över varför man ska göra förändringen. Vad ska vi göra, varför och vad kommer krävas av oss?

Nyttokalkylering har många fördelar, trots det är det relativt få kommuner och regioner som använder det i någon större utsträckning. Det vill vi ändra på!

Du träffar många kommuner och regioner. Vad ser du som det största hindret för att komma igång med nyttokalkylering?

Precis som med mycket annat nytt så tar det tid att göra en nyttokalkyl för första gången. Inledningsvis kan det kännas svårt och mycket att hålla reda på. Du måste investera i tid för att komma igång, men det blir lättare för varje gång du gör det. Och när du väl är i gång finns det många nyttor att belysa med hjälp av kalkylen.

Nyttorna kan handla om till exempel:

  • finansiella nyttor, så som kostnadsbesparingar
  • omfördelningsnyttor som exempelvis kan skapas genom minskad arbetsbelastning
  • kvalitetsnyttor, så som bättre arbetsmiljö och ökad nöjdhet hos de man finns till för.

Vilka är dina tre bästa tips för att komma igång med nyttokalkyler?

  • Det är bättre att börja i det lilla än att inte göra det alls. Testa på någonting mindre så att du blir bekväm med metoden, undersök exempelvis nyttan i att ersätta ett manuellt arbetsmoment med ett digitalt. Visa resultatet och få återkoppling och synpunkter från kollegor och ledning. Då kan du anpassa och förbättra underlaget.
  • Gör det tillsammans med en kollega. Ha någon att diskutera med och ta gärna hjälp av någon som har erfarenhet av att göra nyttokalkyler. SKRs Dela digitalt är en bra plattform för att eftersöka goda exempel och råd.
  • Gå utbildningen Nyttokalkylen så du får en bra grund.

Om Kompetens i fokus

Kompetens i fokus är en serie där du får träffa olika experter som delar med sig av sin kunskap inom olika ämnen, som förhoppningsvis kan inspirera och stärka dig i din arbetsvardag.

Vad eller vem vill du läsa om framöver? Skicka gärna ditt tips till oss via e-post med ämnesrubrik ”Kompetens i fokus”.

Genom den här utbildningen får du konkreta metoder och verktyg för att ta fram nyttokalkyler. Utbildningen är framtagen tillsammans med Inera och bygger på deras modell för nyttokalkyler.

Den 9 oktober 2023 anordnar SKR ett webbinarium med experter inom nyttokalkylering där de tittar på hur två olika kommuner arbetat med Ineras modell för nyttokalkylering.

Här kan du se seminariet Nyttokalkyl för offentlig sektor, som livsändes 12 september 2023.

Har du förslag, synpunkter och idéer hur Ineras modell för nyttokalkyl kan bli ännu bättre? Kontakta Amanda Sundberg, analytiker på Inera.