Våra ramavtal och dynamiska inköpssystem ska bidra till att ni kan möta målen i Agenda 2030. Detta innebär att vi ska erbjuda er ett attraktivt sortiment av produkter och tjänster med en hög nivå av hållbarhet.
Vi ställer krav på att leverantörer hanterar sociala frågor i de ramavtal och dynamiska inköpssystem där det är relevant. För att avgöra om det är relevant har vi tagit fram en checklista för alla hållbarhetsaspekter samt en mall för Agenda 2030-analys.
Våra hänsynstaganden
Vi beaktar barnets bästa i varje upphandling som påverkar barn. Detta gör vi genom att undersöka vilka konsekvenser upphandlingen kan få för barn, både direkt och indirekt:
produkten eller tjänsten kan rikta sig helt eller delvis till barn
barn kan vara arbetstagare och tillverka produkten eller utföra tjänsten
barn kan vara familjemedlemmar till arbetstagare som tillverkar produkten eller utför tjänsten
barn kan vara familjemedlemmar till brukare av tjänster
barn kan vara medlemmar av samhällen som påverkas av upphandlingen
Då barn kan påverkas både direkt och indirekt berör barns rätt i upphandling alla andra hållbarhetsaspekter. Mot bakgrund av det utgår vi från barns rätt i upphandling i vårt hållbarhetsarbete.
Vi ställer krav på arbetsrättsliga villkor (lön, semester och arbetstid) i de fall summan av upphandlingen är högre än tröskelvärdet och det är behövligt. Villkoren består av relevanta delar av det eller de centrala kollektivavtal som är allmänt förekommande i branschen.
I våra upphandlingar ställer vi krav på arbetsmiljö där vi anser att det är relevant. I analyserna tar vi hänsyn till såväl fysiska, psykologiska som sociala arbetsförhållanden. Vi tittar också särskilt på yrkesgrupper med hög andel arbetsolyckor, arbetssjukdomar och allvarliga tillbud.
Där vi bedömer att det finns utrymme ställer vi krav på att leverantören ska medverka i dialog med upphandlande myndigheter, om möjligheten att tillhandahålla sysselsättning till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis gälla utrikes födda, nyanlända, personer med funktionsnedsättning, personer som saknar avslutad gymnasieutbildning, äldre eller långtidsarbetslösa.
Vi ställer krav på lika rättigheter och möjligheter där vi anser att det är relevant. Kraven kan gälla både leverantörens arbetsgivaransvar samt leverantörens bemötande och service vid utförandet av tjänster. Kraven kan också ta sikte på produktrelaterade krav som olika storlekar på kläder och skyddsutrustning.
Vi ställer krav på tillgänglighet och samtliga användares behov i de fall summan av upphandlingen är högre än tröskelvärdet och produkten eller tjänsten ska användas av fysiska personer.
Hur följer vi upp sociala frågor i Sverige?
För oss är uppföljning en förutsättning för hållbar upphandling. Därför arbetar vi systematiskt med uppföljning av de krav vi ställer. För sociala frågor i Sverige består uppföljningen framför allt av egenrapportering, dokumentgranskning, leverantörsmöten, kontorsrevisioner och platsbesök.
Genom egenrapportering, dokumentgranskning, leverantörsmöten och kontorsrevisioner kontrollerar vi att leverantören har policyer och rutiner på plats för att hantera riskerna. Vid platsbesök följer vi upp situationen på exempelvis en byggarbetsplats utifrån arbetsrättliga villkor och lika rättigheter och möjligheter. Om vi upptäcker brister begär vi rättelse. Vid grova överträdelser kan vi även använda viten eller häva avtal.
Om uppföljning av våra ramavtal och DIS, eller vill rapportera avvikelser från våra krav. Mejla uppföljning@adda.se
Vägledning
Adda samverkar sedan lång tid med regionerna genom deras Nationella kansli för hållbar upphandling. På deras webb kan du hitta vår gemensamma vägledning om hur kontraktsvillkoret om tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor kan användas och uppfyllas samt våra gemensamma dokument som exempelvis landriskanalys.
